När Dagen Får Bestämma

Lördag. Veckans frikort. En dag då världen känns lite långsammare och ändå full av möjligheter. Jag vaknar upp och min första tanke är att snooza. Är det inte lite ironiskt hur alarmet på en ledig dag känns mer avlägset än på en vanlig vardag? Som om tiden tänker, ”Ta det lugnt, det är lördag.”

När jag väl hasar mig upp, är den obligatoriska frukosten nummer ett på listan. Kaffe. Inget avancerat, bara svart, starkt och livsviktigt. Bröd? Kanske. Ägg? Nja, jag brukar säga att jag föredrar män till frukost, men låt oss vara realistiska – det är lite tidigt för drama. Lördagar är till för enkelhet.

Sedan kommer den eviga frågan: Vad ska jag göra idag? Kanske simskola med 6-åringen kl 08.00. Det är tidigt, men barnens skratt i vattnet är nästan värt den brutala väckningen. Efter det finns det en känsla av oändlighet i dagen. Kanske en loppisrunda eller en fika på stan. Det är som om lördagen har en magisk förmåga att sudda bort stressen från veckan och locka fram lite spontanitet.

Under loppisrundan inser jag att jag antagligen har köpt mer onödigt krafs än jag behöver. Men det är just det som gör lördagen så speciell – man kan köpa saker man aldrig skulle ha användning för och ändå känna sig lite nöjd med sitt fynd. Denna skrangliga vas? En skatt. Den där slitna LP-skivan? En pärla. Egentligen ett tecken på att jag är hopplös på att släppa taget om nostalgiska drömmar.

Efter loppisen, tillbaka hem för lite städning. Vuxengöra kallar jag det, och jag gör det med samma entusiasm som ett barn som tvingas till läxläsning. Men känslan efteråt, när dammsugaren har tystnat och hemmet är nystädat – ja, då känner jag mig som en superhjälte. En superhjälte med dammtrasa, men ändå.

Och på kvällen, ja då finns det en oändlig horisont av möjligheter. Vinkväll med vänner, kanske? Eller bara ligga på soffan och titta på en riktigt dålig film som jag ändå kommer att njuta av. Lördagar handlar inte om prestationer eller planer som måste hållas, de handlar om att bara vara. Att låta dagen leda vägen, oavsett om det är genom skratt, vila eller en spontan promenad.

Så ja, lördagen är kanske inte en dag fylld med stora gester eller epokgörande händelser. Men den är min, och i sin enkelhet finns det en slags magi. Den är en påminnelse om att livet inte alltid behöver vara mer än just det – en lördag att fylla med vad man vill.

0 0 votes
Article Rating
Subscribe
Notify of
guest

0 Comments
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments
0
Would love your thoughts, please comment.x
()
x